Hej på er! Känns som det var evigheter sedan sist. Som ni vet åkte vi upp till Boden i fredags för att gå på utställning. Vi stannade i Piteå för att äta middag och precis när vi skulle ge Otis mat och rasta honom där också började det snöa! Så mysigt. Tur vi hade bytt till vinterdäck. I Boden var det fullt med snö, Otis var såklart överlycklig.. hihi.

 

På hotellet där vi skulle bo över natten mötte vi Otis uppfödare samt 2 andra personer som också skulle ställa ut sina två labradorer. Resten av kvällen satt vi och pratade innan det var läggdags. Tyvärr fick vi inte alls mycket sömn.. 2 våningar under var det nattklubb och när den stängde kl 02 började någon hamra eller liknande ovanför. Störande!! Otis som alltid brukar sova hela nätterna tassade omkring ett flertal gånger i rummet. Inte konstigt att han blir orolig när det dunkar och har sig sådär. Inte ens vi kunde ju sova. Nåja. Vi sov väl litegrann.

 

Själva utställningsdagen gick bra. Fast det är svårt att svara när folk frågar hur det gick, haha. Det är ju så många olika moment osv. Först bedömdes Otis och han fick "very good" som är näst bäst (exellent är bäst). När det andra två hundarna också var klar var det dags för konkurrensklass. Då möttes alltså Otis och de andra två. På första plats kom Kjelle, han kan ni se på andra bilden. Det är den gula labradoren som tittar in i kameran. Han är såååå fin! Han kommer från samma kennel som Otis. Kjelle's ägare har vi träffat många gånger förut, hon brukar också vara på viltspår osv. Otis uppfödare sa att hon ville ha en bra grupp valpköpare vilket vi också är. Ofta säljer hon sina valpar till andra länder eftersom hon är den som hållit på längst med uppfödning i Sverige och är väldigt populär över hela världen. Rätt häftigt!! Förra hösten fick dom 3 kullar nästan samtidigt (!!) och Otis var en av alla valpar. Men denna gång ville hon att några valpar skulle hamna i närheten vilket vi är otroligt glada för, annars hade vi aldrig haft världens finaste vovve hos oss. Hur som helst. Det är så kul när man lär känna andra människor som brinner för samma sak. På utställningen satt jag bredvid en tjej som äger Otis syster. Dom är så lika, hihi. Så roligt att se deras likheter, hon la sig och sov EXAKT som Otis brukar sova. Hjärtat smälte flera gånger minsann. 

 

Nu kom jag visst av mig lite. Otis kom på andra plats och domaren sa att Otis är lite för "enkel" ännu men det visste vi redan. En labrador har inte vuxit klart förrän den är 3-4 år så han har 2-3 år kvar. Här nedan kan ni jämföra Otis och Boston som också är från samma kennel.