Ikväll ska vi göra något vi aldrig gjort sedan Otis kom till oss. Vi ska åka till hans uppfödare! Dom vill kolla hur han ser ut osv. för eventuell utställning eller vad det var. Får helt enkelt se när vi kommer dit, men roligt ska det bli i alla fall. Men jag skulle ljuga om jag sa att jag inte är nervös. Pirrar i magen på ett bra sätt fast samtidigt är det spännande vad dom kommer säga och tycka om honom...

En annan sak som är väldigt roligt är att dom har hans mamma och 2 av hans syskon. Haha kan bara föreställa mig hur lycklig och glad vår kille kommer bli när han får träffa deras hundar, om han får träffa dom ens. 

 

Självklart är han vår och vi har gjort så bra vi kunnat tycker jag, sen får väl andra tycka vad dom vill. Ska bli kul att höra vad uppfödaren säger om honom. Även ett perfekt tillfälle att fråga dom om vi har några frågor eller funderingar. En sak jag ska ta upp är i alla fall om dom har något bra tips eller förslag på vad vi kan göra så han slutar hoppa. Varje gång någon kommer hit blir han så enormt glad att han hoppar, vilket vi absolut inte vill. Jag tycker ändå att han blir bättre och bättre på att inte hoppa men det händer nästan hela tiden ändå. Men aldrig annars, bara när man kommer in genom ytterdörren. Labradorer ska ju vara spontan i kontakten, framåt och glada men aldrig att han ska hoppa för det.

 

Nä, nu ska jag sluta skriva i en rasande fart och istället bege mig ut mot bilen. Önska oss lycka till. Pirr pirr, nervös.