Måndag.


TUMMEN NER. Började denna vecka med att kliva upp 06.30. Då hade alarmet redan ringt 3 gånger. Tur att Petter skulle till jobbet så han väckte mig. Gick till busshållplatsen 07.10 eftersom jag skulle till sjukhuset där jag hade en bokad tid klockan 08.00. Igår hade jag dock fått ett sms från sjukhuset där det stod att jag skulle vara där 11.00. Man får alltid ett sms dagen före man ska till landstinget där det står "påminnelse osv". Förra gången jag skulle till min sjukgymnast fick jag en tid på papper och en annan tid på sms:et? Då ringde jag i alla fall, och hon som svarade sa att dom ska ta bort hela smsgrejen eftersom det inte fungerar så bra. Problemet var bara att det var söndag igår så kunde inte ringa, men tänkte att det antagligen är klockan 08.00 eftersom vi bokade den tiden redan när jag var där förra gången.

När jag står vid busshållplatsen tar jag upp kallelsen. Fick det för ca 1,5 vecka sedan men kommer inte direkt ihåg att jag kollade vad som stod. Tänkte att det antagligen var samma tid som på det jag fick av min sjukgymnast. NÄHE. Måndag 12/9 klockan 11.00 har du en bokad tid hos  *****, sjukgymnast. Blev galet irriterad först och tyckte dagen var förstörd. Förut hade den varit det. Senaste tiden har jag lärt mig att mer ofta se saker och ting positivt. Om detta var ett år sedan hade jag lagt mig i sängen, dragit täcket över huvudet, legat där tills jag vaknade igen. Struntat i att fara till sjukgymnasten. Varit irriterad hela dagen. Vad jag inte förstod då var varför jag blev så ledsen när det gick snett för mig. Alla andra borstade av dammet och reste sig. Varför kunde inte jag? Svaret är att jag kunde, men jag hade inte fått verktygen jag behövde. Ibland känns det som att lära sig gå igen. Lustigt att jag skrev så, när jag nyss gått på kryckor ca 9 månader. Man tar steg för steg. Dag för dag. Ärligt talat är det som att lära sig leva ett nytt liv, ett bättre liv. Ingen annans liv, utan mitt eget. Jag är fortfarande samma gamla Mickan med sin tokiga humor, sin omtänksamhet och sitt varma hjärta - mitt hjärta. För att inte komma bort från den röda tråden. Jag är alltid jag, jag ser bara saker ur en annan synvinkel. 

Idag är annorlunda än för ett år sedan, olik alla andra levnadsår faktiskt. Istället för att se det som en grå dag (även fast det faktiskt är grått utomhus + regn ; ) ) väljer jag att se detta som en möjlighet. Nu fick jag min tid på morgonen att ta det lugnt. Jag har inte gjort det ännu, men efter jag skrivit detta ska jag klottra i min kalender. Allt handlar inte om att få gjort så mycket som möjligt, för mig handlar det om att få rutiner i vardagen som gör att jag kan hantera varje dag. Kalendern är min bästa vän i det läget. Om jag inte hade haft tid klockan 11.00 hade jag inte hunnit skriva i kalendern, hade inte fått mitt lugn och ro som jag behöver.

Jag har många roliga saker att se fram emot i veckan! Idag kommer min mamma hit och ska sova över. Blir en riktig 'mamma&dotterkväll' även om lilla Åke (mammas hund) också får hänga med oss, hihi. Imorgon åker jag med henne till Skellefteå och på onsdag åker jag ännu längre norrut till Luleå till min vän Emelie! En annan spännande sak som också händer i veckan är att våra förlovningsringar kommer!

Kom ihåg: vänd det negativa till möjligheter.

Kommentarer

Lämna en kommentar här:

Ditt namn
Kom ihåg mig?

Mail (publiceras ej)

Har du en blogg?

Vad har du på hjärtat?

Trackback
RSS 2.0