Idag känns allt detta som alltid eller aldrig men jag vet inombords att imorgon kommer jag bytt ut dom mot sällan eller ofta. Önskar jag bara kunde se en film eller något samtidigt som jag får slappna av men inte fan ska det gå heller. Önskar det fanns ett facit jag kunde tjuvkolla i när dagar som dessa dyker upp. Mer eller mindre varje dag. Omgivningen tycks se skillnad sedan jag började med medicinen, varför ser jag det inte själv? Jag mår exakt likadant, känner mig likadan och tänker likadant. Vet inte vad jag vill. Vet inte. Ja, som vanligt vet jag fasen ingenting. Det enda jag vet är hur jag känner idag. Oro, ångest, press, stress, ilska, besvikelse, huvudvärk, trötthet och alla andra tusen saker som jag inte orkar nämna. Och nej, min mening med detta är inte att ni ska tycka synd om mig.. jag är bara ärlig så att ni ska förstå. Jag tänker inte låtsas som allt är bra när verkligheten är en annan. Ska tvinga mig själv att bara se film/tv ikväll, i förhoppning att kunna glömma allting för en liten stund. Vi hörs imorgon när jag förhoppningsvis känner lite lycka och glädje mitt i allting.

Säg mig, hur tusan ska man orka när man inte har någon kraft. Den som kommer på ett svar får en guldstjärna.