Lördag.
(mobilkamera)
Om ni läste inlägget igår kanske ni anar varför jag inte uppdaterar förrän nu. Ja, det blev en operation på min tå IGEN. Nog förstår jag att många tänker "men kom igen, det är bara en tå. Sluta klaga?". Men hade ni gått i mina skor (haha, skor - tår) hade ni förstått vad jag menar. När jag var liten tyckte jag det var KUL att ta sprutor men det kan jag väl inte påstå idag. Jag är absolut inte rädd för sprutor eller nålar - förutom när det gäller detta.
Kom till sjukhuset igår. Fick vänta 30 minuter eftersom läkaren var sen, men så brukar det ju vara ibland. Inget att bli sur över. Hade ju ändå ingen tid att passa. Innan jag gick på själva mottagningen gick jag förbi kiosken där jag köpte en skvallertidning och några godisbitar. Efter operationen måste jag ligga där i 45 minuter extra med benet i luften.. då är det ju trevligt att ha något annat att göra än att tänka på att man ligger där.
Hur som helst. Kom in i rummet där jag pratade först med en jättegullig sjuksköterska som även var med förra gången jag gjorde det här. Pratade sedan med läkaren när han kom in i rummet, jag frågade om det verkligen inte finns något annat man kan göra. Tydligen inte.. men hon sa att jag får ju bestämma själv om jag vill göra det eller inte. Men då det inte finns något alternativ var det lika bra att göra det när jag ändå var på plats. Sagt och gjort, då låg jag där för 5:e gången för att göra en liten operation.
Ni som är känsliga kan ju hoppa över den text som är kursiv. Hur det går till? Det tänkte jag berätta nu.
Först lägger dom gröna dukar runt foten så det ska hållas rent, sedan spritar dom (tror jag det är?). Efter det kommer det VÄRSTA - lokalbedövningen. Jag har ganska låg smärttröskel men jag skämtar inte när jag säger att det är bland den värsta smärtan jag varit med om. Redan innan dom stack mig började jag gråta.. bara för att jag visste vad som komma skall. Dom sticker just nedanför stortån där benet är, alltså skelettet. Man har ju inte så mycket "kött" där så givetvis gör det ont att spruta in en massa bedövning. Fick 2 sprutor till att börja med. Sen hinner sjusköterskan bara säga "känner du d" innan jag nästan skriker "AJ!!". Jo herregud, det var som jag förstod. Vi måste ha ännu mer bedövning. Sedan minns jag inte hur många gånger till dom stack mig, eftersom jag höll på svimma. Tårarna bara rann och jag höll till och med handen för min egen mun för jag skrek av smärta. Blablabla. Spolar lite här. Blir kallsvettig. Dom tar ett gummiband och knyter HÅRT nedanför tån så det inte ska spruta en massa blod när dom började skära, för jo, skära är vad dom gör. Nu ligger jag ju ner så ser inte exakt hur dom gör men eftersom jag gjort det flera gånger har jag sett nång gång mitt under operationen + att dom berättar vad dom gör. Sedan fungerar ju lokalbedövningen så att man inte känner smärtan men man känner att dom är där och gräver.. haha. Så dom gör väl något slags snitt i huden, tar bort en smal bit av nageln och även hela nagelroten samt nagelbädden. Där skrapar dom rejält!! Låter inte trevligt men man får härda. Nästa gång ska jag ta med mig musik tyckte sjuksköterskan, så ska ta med min lilla ipod. Att jag inte tänkt på det förrut!
För ja mina vänner, det kommer bli en till gång. Eftersom mina stotår är likadana måste jag även göra den högra om några månader. Hoppas bara den jag gjorde igår blir bra!! Så jag måste göra om den IGEN innan den högra. Tusan vad jag skriver i en rasande fart. Fort och mycket. Antar att det blir så när man inte skrivit på någon dag, man har mycket att dela med sig av. :)
Nu har Petter hett på ugnen. Jag har redan gjort sallad som vi ska ha till middagen. Dags att börja steka kyckling! Har varit sugen på det heeela dagen, bara för att jag vet att vi ska äta det & vitlökskroketter. Oh så gott!
Kommentarer
♥ Amanda
fin blogg! :)
http://amandajessikanorin.blogg.se - kommentera gärna vad du tycker om våran cover och om du tycker jag ska börja göra egna
Trackback
