Torsdag.
Jag lever. Försöker andas mellan allting som ska göras, fixas och pusslas ihop. Vardagen ska passa in i allt man behöver hinna. Ibland räcker inte tiden. Ibland räcker inte minnet. Ibland räcker inte orken. Men jag försöker få ihop allt.
Men med resan i åtanke känns allt mycket lättare! MINDRE än en vecka tills vi åker. På onsdag bär det av, hallelujah!! Får tänka på det varje gång något tar emot. Som det gör flera gånger per dag. Vaknade av SPÖregn imorse. Ut med Otis på morgonpromenad.. kul. Bytte kläder när jag kom in. Slängde i mig frukost innan det var dags att cykla till affärn för att köpa lunch. Sedan vidare till jobbet. Fy och fan på ren svenska (ursäkta). Inte jobbet, men svär åt vädret som var. Men nu skiner solen så jag antar det är sant det dom säger, efter regn kommer solsken.
Nä men allvarligt så är det mycket som ska ordnas och göras känner jag. Både nödvändiga saker men även roliga och mindre roliga. Direkt efter jobbet vaccinerade vi Otis, gick bara fint. Något jag helt hade glömt är att jag måste ha intyg när jag reser för min medicin är narkotika klassad. När jag reste till Mallorca i maj behövde jag bara fylla i ett papper på apoteket tillsammans med en i personalen där eftersom det är ett EU-land. Turkiet är annorlunda, då behöver jag intyg från läkaren. När jag ringde idag hade dom såklart ingen telefontid, utan jag skulle återkomma imorgon.. happ. Så det sket sig. Ännu en sak att komma ihåg att göra imorgon. Har såklart allt i min kalender men kan ändå glömmas då jag blir trött bara av att kolla i den.
För sjutton, nu ska jag försöka få gjort några saker så jag inte behöver tänka så mycket på det. Hörs när vi hörs kära vänner. ♥
Kommentarer
♥ david
Fin blogg! :)
Svar:
Micaela
♥ Marie
Allt känns lättare även om det är motigt då man har något att se fram amot
Trackback