Dagen som började så bra. Jag var glad & lycklig. Det är jag väl fortfarande men ett enda litet sms förändrade hela denna fredag. Mamma skrev att jag fick avslag på överklagan som vi hade skickat angående inackordering. Vill bara lägga mig och skrika, typ. Det kokar inom mig.

Vi har under hela våren, sommaren & hösten hållit på med detta om inackorderingbidrag. För att jag ska kunna bo här i lägenheten behöver vi pengarna. Det är ju inte lätt för mamma som samtidigt betalar sin lägenhet i skellefteå och även min här i umeå. Vad kräver dom?! Anledningen är att skolan jag går på finns även i skellefteå, men pga personliga skäl bytte jag till umeå för ett år sedan. Pendlade, hamnade efter i skolan. Men trots detta har jag kämpat på och gjorde det bästa av situationen.

Känns som det blir misslyckande efter misslyckande. 3 gånger har vi skickat papper om inackordering. Skrivit alla skäl och allting. Men ändå får vi avslag. Jag vet inte vad vi ska göra. Jag måste tusan skaffa ett jobb, varenda krona betyder i detta läge. Fan!

Då vet ni. Vi hörs sen.