Onsdag.
Godmorgon!
Jag som sa att jag skulle upp tidigt, det blev inte så. Telefonen ringde jätte många gånger men som vanligt så slår jag bara av den i sömnen. Stör mig på att jag gör det, inte bra. Jag som skulle upp vid 8 för att fara på sjukhuset och byta gips. Jag får väl lov att gå dit efter lunch, det vill säga vid ett tiden. Kanske ska ta och berätta vad som hände då jag lyckades (?) bryta armen.
Det hade varit dåligt väder ända sen vi kom till Sälen. Regn och åska om vart annat.. jätte kul.. not. Men på lördag kväll började det spricka upp och solen tittade fram litegrann så då tänkte jag att det skulle vara skönt med en promenad. Jag tog på mig mjukis kläderna och började gå. Gick in mot byn och virrade omkring där ett tag innan jag gick hem igen. På hemvägen är det en grusväg så jag gick där och innan jag visste ordet av så flög jag rakt ner på alla stenar! Jag kände direkt att nånting var fel i min handled. Men jag tänkte väl att jag hade stukat den och inge mer med det.
Men nu ska jag vara ärlig, jag grät. Det gjorde så fruktansvärt ont att jag grät. Jag var rätt nära stugan så jag gick hem och mamma ringde sjukvårdsupplysningen och frågade vad vi skulle göra. Eftersom det stack i mina fingrar och jag inte kunde röra armen sa hon att vi genast skulle till sjukhuset. Det var ju bara två problem. För det första så hade inte sjukhuset i Sälen öppet så vi var tvugna att åka till Mora. För det andra så hade mamma tagit ett glas vin eller två så hon kunde ju inte skjutsa mig. Det blev att jag och mamma åkte sjuktransport (typ en stor taxi) till sjukhuset i Mora.
Ni kanske inte orkar läsa det här, men gör inte det då men jag måste berätta om kvällen/natten på sjukhuset. Helt galet! Först och främst så har jag aldrig sett så mycket folk på en akut mottagning. Då menar jag aldrig. Och jag har ändå varit på akuten rätt mycket trots mina 17 år. Det fanns inte en plats i väntrummet så dom hade tagit dit extra stolar osv. Själv så fick jag lov att sitta ute i korridoren. Jag och mamma började prata med en tjej och hennes syster son som var där för att han hade halsfluss och dom hade suttit där i fem timmar! Vi hade bara suttit där i en timme. Ville inte ens tänka på hur länge vi skulle behöva vänta. Halsfluss är väl inte det allvarligaste som var på akuten så därför fick dom inte komma in på länge. Medans vi väntade så kom det bla en pappa med en till kille som också hade halsfluss. Det blev lixsom vi 6 som satt där och pratade hela kvällen. Men dom stackars pojkarna sa inte så vidare mycket pga deras halsar.
Vid tolv tiden mitt i natten så kom en doktor och frågade om hon kunde undersöka mig i väntrummet (korridoren) för dom hade fullt på alla rum. Då kan ni kanske förstår hur oerhört mycket folk det var. Visst, hon kollade och tryckte på min arm/hand. AJ vad det gjorde ont. Att dom alltid ska behöva trycka och ha sig. Hon sa "jag ska skicka dig upp på röntgen nu men du kommer säkert gå härifrån med gips". Kul att höra, fy fasen. Upp på röntgen och ner igen till akuten efter ett tag. Då hade halsfluss pojkarna få kommit in på varsitt rum bredvid varandra och jag fick gå en på ett rum bredvid dom. Det slutade klockan 3 på natten med att pojkarna skickades hem med pencilin och jag med ett gips. Men ni ska bara veta timmarna mellan början och slutet, vilket h-vete! Gipset gjordes om typ 3 gånger och nu har jag iaf ett rött.
Bara en sak till! Just innan vi skulle fara hem och stod inne på akuten och väntade på taxin så hände det en rolig sak. Tre fulla (inte sådär stup fulla men lagomt) killar i 20 års åldern kommer in på akuten och ena killen hoppas på kryckor. Synd bara att hans kompis hade brutit av ena kryckan (med flit dessutom!). Så där kom han med en krycka hel och den andra i två delar. Haha såg faktiskt rätt kul ut. Dom skrattade, jag skrattade, alla skrattade. Sen så slutade det med att dom frågade om jag skulle på efterfest och om jag ville ta en fika (i sälen). Meeen jag bara skrattade och sa nej. Haha helt sjuka alltså. Sen började dom snacka om både det ena och det andra. Taxin kom! Var hemma drygt 4 på morgonen med ett gips och många goda skratt trots smärtan.
Nu gjorde jag sådär igen!
Kan aldrig bara skriva liiiite, blir alltid mycket.
Haha kanske inte det mest roliga att läsa men whatever, enjoy.
Nu ska jag på sjukhuset och byta gips för det jag har nu är för stort.
Kanske ska ta ett blått eller vad säger ni?
Hörs senare!
Jag som sa att jag skulle upp tidigt, det blev inte så. Telefonen ringde jätte många gånger men som vanligt så slår jag bara av den i sömnen. Stör mig på att jag gör det, inte bra. Jag som skulle upp vid 8 för att fara på sjukhuset och byta gips. Jag får väl lov att gå dit efter lunch, det vill säga vid ett tiden. Kanske ska ta och berätta vad som hände då jag lyckades (?) bryta armen.
Det hade varit dåligt väder ända sen vi kom till Sälen. Regn och åska om vart annat.. jätte kul.. not. Men på lördag kväll började det spricka upp och solen tittade fram litegrann så då tänkte jag att det skulle vara skönt med en promenad. Jag tog på mig mjukis kläderna och började gå. Gick in mot byn och virrade omkring där ett tag innan jag gick hem igen. På hemvägen är det en grusväg så jag gick där och innan jag visste ordet av så flög jag rakt ner på alla stenar! Jag kände direkt att nånting var fel i min handled. Men jag tänkte väl att jag hade stukat den och inge mer med det.
Men nu ska jag vara ärlig, jag grät. Det gjorde så fruktansvärt ont att jag grät. Jag var rätt nära stugan så jag gick hem och mamma ringde sjukvårdsupplysningen och frågade vad vi skulle göra. Eftersom det stack i mina fingrar och jag inte kunde röra armen sa hon att vi genast skulle till sjukhuset. Det var ju bara två problem. För det första så hade inte sjukhuset i Sälen öppet så vi var tvugna att åka till Mora. För det andra så hade mamma tagit ett glas vin eller två så hon kunde ju inte skjutsa mig. Det blev att jag och mamma åkte sjuktransport (typ en stor taxi) till sjukhuset i Mora.
Ni kanske inte orkar läsa det här, men gör inte det då men jag måste berätta om kvällen/natten på sjukhuset. Helt galet! Först och främst så har jag aldrig sett så mycket folk på en akut mottagning. Då menar jag aldrig. Och jag har ändå varit på akuten rätt mycket trots mina 17 år. Det fanns inte en plats i väntrummet så dom hade tagit dit extra stolar osv. Själv så fick jag lov att sitta ute i korridoren. Jag och mamma började prata med en tjej och hennes syster son som var där för att han hade halsfluss och dom hade suttit där i fem timmar! Vi hade bara suttit där i en timme. Ville inte ens tänka på hur länge vi skulle behöva vänta. Halsfluss är väl inte det allvarligaste som var på akuten så därför fick dom inte komma in på länge. Medans vi väntade så kom det bla en pappa med en till kille som också hade halsfluss. Det blev lixsom vi 6 som satt där och pratade hela kvällen. Men dom stackars pojkarna sa inte så vidare mycket pga deras halsar.
Vid tolv tiden mitt i natten så kom en doktor och frågade om hon kunde undersöka mig i väntrummet (korridoren) för dom hade fullt på alla rum. Då kan ni kanske förstår hur oerhört mycket folk det var. Visst, hon kollade och tryckte på min arm/hand. AJ vad det gjorde ont. Att dom alltid ska behöva trycka och ha sig. Hon sa "jag ska skicka dig upp på röntgen nu men du kommer säkert gå härifrån med gips". Kul att höra, fy fasen. Upp på röntgen och ner igen till akuten efter ett tag. Då hade halsfluss pojkarna få kommit in på varsitt rum bredvid varandra och jag fick gå en på ett rum bredvid dom. Det slutade klockan 3 på natten med att pojkarna skickades hem med pencilin och jag med ett gips. Men ni ska bara veta timmarna mellan början och slutet, vilket h-vete! Gipset gjordes om typ 3 gånger och nu har jag iaf ett rött.
Bara en sak till! Just innan vi skulle fara hem och stod inne på akuten och väntade på taxin så hände det en rolig sak. Tre fulla (inte sådär stup fulla men lagomt) killar i 20 års åldern kommer in på akuten och ena killen hoppas på kryckor. Synd bara att hans kompis hade brutit av ena kryckan (med flit dessutom!). Så där kom han med en krycka hel och den andra i två delar. Haha såg faktiskt rätt kul ut. Dom skrattade, jag skrattade, alla skrattade. Sen så slutade det med att dom frågade om jag skulle på efterfest och om jag ville ta en fika (i sälen). Meeen jag bara skrattade och sa nej. Haha helt sjuka alltså. Sen började dom snacka om både det ena och det andra. Taxin kom! Var hemma drygt 4 på morgonen med ett gips och många goda skratt trots smärtan.
Nu gjorde jag sådär igen!
Kan aldrig bara skriva liiiite, blir alltid mycket.
Haha kanske inte det mest roliga att läsa men whatever, enjoy.
Nu ska jag på sjukhuset och byta gips för det jag har nu är för stort.
Kanske ska ta ett blått eller vad säger ni?
Hörs senare!
Kommentarer
Trackback